marysoul

Dagis får vänta å de känns skitbra. Rätt beslut. Mer tid me sune, mer kärlek. å kärlek e bra har ja hört. ja njuter av sune på nästan heltid ett år till, iaf till hösten så får vi se då! fett fräsht.

sune e hos sin pappa i helgen, känns skittrist å tomt utan honom men ändå skönt. ska passa på å städa lite. ja har köpt lite för mycke kläder igår å idag så ja måste hitta nåt ja kan sälja oxå för å få in dom pengarna. men ja tyckte ja va värd tre par nya brallor å lite tishor. å en grym hoodie. ja kan stå över julklapparna istället!

Jag har ont i magen. Dels för vi åt pizza hos mamma å pappa efter avslutat födelsedagskalas, Jossan fyllde idag å Marcus förra helgen så de blev gemensamt kalas idag. Pizzan hade simmat i tabasco och efter en tugga hade av den hade ja ont i magen. Men största anledningen är att ja har massa företags-trassel och sen ska ja typ NU bestämma om Sune ska gå på dagis eller inte. I så fall börjar han 2010-01-12. Väldigt snart alltså.

+ han får komma iväg och leka me andra barn på ett annat sätt än när vi är å leker.
+ jag kan jobba mera
+ jag kan nog ta mig råd att en helg i månaden då han e hos fredrik vara helt ledig både från jobb och sune, och på så sätt kunna lyxa me en lång rofylld dusch, slappna av, träna, tänka lite på mig själv.
+ lite mer rutiner
+ slipper låsa mamma å pappa på samma sätt varannan helg eftersom sune är där då
...kommer fan inte på några egentliga plus för sune, de handlar ju mest om mig..

- jag får inte vårdnadsbidraget som ja idag får på 3000kr (vilket man får om man skippar vanlig barnomsorg å fixar de själv, hur bra som helst)
- mycke mindre tid med sune, mer jobb, typ samma pengar
- sjuk betydligt mer, speciellt sune

Om man tänker att Sune blir 100 år. Då är det 3% av hans liv jag faktiskt har möjlighet att vara hemma med honom, extremt lite tid. Och eftersom nästan två av dom tre procenten redan är förbi har jag en procent kvar, EN PROCENT, de e jättelite tid som ja faktiskt har möjlighet att va med min älskade unge. Och jag har privilegiet att få pengar för att vara hemma med honom, vi lever i ett så otroligt bra land. (Så om du inte redan ger pengar till bättre behövande varje månad som kompensation för hur jävla bra vi har de, GÖR DE!!!) Men ska jag alltså tacka nej till dessa pengar varje månad för att jobba mer och träffa Sune mindre? Det känns helt ologiskt för mig. Samtidigt som de så klart kommer bli skitroligt för honom på dagis, han kommer lära sig mycke. Men det är absolut inget som skadar eller blir dåligt av att han inte börjar förrän han är tre. Tre har alltid vart min gräns med dagis, har alltid tänkt att har ja möjlighet så ska han va me mig tills dess. Men nu när han fått plats och min ekonomi är som en påse skit så blir de svårt. Men de kommer inte bli direkt bättre ekonomiskt, men ja kommer kunna få lite mer tid för mig själv att hämta energi. Men samtidigt så klarar ja mig ju nu...

Nån som har nåt vettigt råd? Men ingen jävla dagis-propaganda för ja e faktiskt inte för dagis i så här tidig ålder om man har ett val... Inte dåligt såklart, men ja tycker ju att har man möjlighet att spendera mer tid me sitt barn dessa ynka tre procent av livet tycker jag man ska ta tillvara på det.

Sune är ju världens mysigaste och snällaste unge, han är trygg glad och hur lätt som helst. På dagis kommer han lära sig massa bra saker, men också mycke dåligt. Ja tror inte att en fröken på typ femton ungar kan ge honom den kärlek å närhet han behöver och är van vid. Tror att så här små kiddos behöver mer än så.

Natten kommer gå åt till å fundera. För imårrn måste svaret in om ja inte ska mista platsen. Puuuuh.

Mannen i mina drömmar!
Vi va på Katalin igår å lyssnade på Daniel Lemma, och tittade. Åhhhhh, honom vill ja gifta mig med.
Han tillägnade en låt åt Uffe som finns med oss någonstans som Daniel uttryckte det. Väldigt fint gjort!
Sen när alla va knäpptysta å Daniel tog fram en uckelele (hur det nu stavas) och sa hur kul de alltid va att va på Katalin, så började sune skratta högt precis, å alla i publiken skrattade åt sune. Gölligt.
Efter spelningen skulle ja fråga om att få ta ett kort på Sune med Daniel, och då frågade han hur ja mådde å hur de gick me kläderna, för drygt ett år sen sponsrade ja honom me kläder. Så de va väldigt roligt att han kom ihåg mig. En bild fick vi oxå, men Sune va lite inne på sista versen efter att ha busat runt som en galning under hela spelningen, så ingen vidare glad sune blev de på bild. men de blev bild iaf!

Härligt sällskap, härlig spelning och härligt ställe. En jävligt bra kväll helt enkelt. Och sune slutar ju aldrig förvåna, snällare unge får man leta efter. Är me på allt och är väldigt nöjd me de. ♥

Ja hade en femtiolapp i fickan, verkligen den sista sista pengen ja hade. Tog upp ipoden ur fickan när ja kom ut från mamma å pappas port för att hooka in den i vagnen å spela lite john legend så sune snabbt skulle somna. då måste den rackarns femtiolappen flugit ur fick. ja går bort mot statoil, typ kanske 200 meter? jag och avstånd går inte ihop, men nåt sånt. precis när ja ska in på macken kommer en kille i fatt mig och ger mig min peng å säger att ja tappade den där borta. åhhhh va glad ja blev. ja ville verkligen be honom behålla den, men ja behövde köpa smör å bröd. men nu ångrar jag mig. ja borde verkligen ha bett han behålla den. iaf köpt en trisslott åt honom. så nu känner ja mig dum, nu har ja fuckat upp karman. inte konstigt att ja har sånt oflyt jämt. så om nån träffar på killen, han va rätt söt, mjukisbrallor, typ kansek 23-25 år, en svart mössa me texten bad hair day. ge honom mitt nr så ja kan bjuda han på en öl.

sune sover som en stock å ja hoppas han fortsätter me de för snart ska ja oxå sova minsann. imårrn äre daniel lemma, ja måste trolla fram pengar till inträde men de brukar kunna ordnas. ja längtar. ja hoppas vi blir ett stort gäng, verkar som så! härliga tider.

Lena är nu bästa kompis med alla i hushållet, kommer direkt när man ropar på henne å ligger nu i mitt knä å sover. Natten till idag (igår?) sov hon me mig å sune i sängen, vilket mest bara va jobbigt iförsig men ja lät henne göra de ändå.

Har idag hämtat ut träningskort på nautilus som jobbet står för, fett fräsht! Sen kunde ja inte hålla mig. En iphone blev de oxå. Fast än ja tycker den e för stor,klumpig, dryg å touch. Men snygg som satan. Men den e inge kul alls. Kanske kommer in i de, men för tillfället fattar ja noll å tycker mest de e jobbigt att behöva fixa me alla kontakter å imårrn måste ja skriva av kalendern i förra telefonen för å skriva om i nya. De kommer bli mycke mindre sms nu, för touch är ju inte kul nånstans. Min tumme e för tjock för touch tror jag. En vit blev de för övrigt, så klart. Den e snyggast. Sen kan man inte skriva touch utan å titta, å de e fett jobbigt. Ja vill kunna göra vad som helst annat medan ja skriver ett sms, på sonyericsson behöver ja inte tänka utan kan skriva i fickan medan ja står å diskuterar typ pandans utrotning. Men de e slut på de nu, nu blir de till å leva som killarna, en sak i taget!

Sen va ja me sune på stadsbiblioteket på sångstund men de tyckte sune va trist, han verkade inte fatta va fan vi gjorde där så vi gick ut å lekte i lekrummet istället där en liten sofia på knappt två år blev kär i mig, kallade mig mamma å blev helt hysterisk när hennes pappa skulle ta me henne hem, han va helt förvånad för hon brukade tydligen va superblyg. ja hade gärna behållt henne, samma hårfärg som sune, såg ut att kunna vart syskon.

Imårrn ska ja simma! Ska bli väldigt skönt. Eller ja tror ja ska simma, om mamma eller nån kan ta sune under tiden. Beach 2017, here i come! En chokladbit på de.

Som förövrigt inte är allt för rolig. Hon bor under soffan å kommer fram å käkar å går på låda när ingen ser.

Idag fick de va slut på dummheter att leva utan djur. Klart ungen ska få en katt tänkte jag. Å så blev de. Som ja sa till mamma, när gjorde ja nå klokt sist? Hon höll tveklöst me om att de har ju nog aldrig hänt att ja varit klok. Så ja ringde min vän Anna som gillar katter, hon är väldigt FÖR katter. Så åkte vi sex mil åt nåt håll, typ tierp, å kom hem me lilla Lena. Sune tyckte om Lena väldigt mycke å delade ut pussar å kramar. Sen skulle Lena följa me Anna hem å sova där i natt för ja jobbar hela dan imårrn å vill inte lämna honom själv så här precis i början. Men imårrn kväll kommer han hem! Adrian, min fantastiska roomie tyckte dock de va skittråkigt att han inte va här nu för han drar till tyskland imårrn å kommer därför inte få träffa Lena förrän på månad, men de såg han fram emot. Adrian är för övrigt den bästa roomien man kan önska sig. Och anna är den bästa katt-köpar-vännen som finns.

Sökte förövrigt till Draknästet igår, ett program på SVT där man får presentera sin affärsidé och dom kan köpa in sig. Kan inte berätta va de e, de e ja å anna som kör, men bra äre. Så håll tummarna att dom ringer igen, för då blir de prov-presentation i sthlm!

Idag kom Sune hem igen, mysigt! Vi åkte till gränby me fredrik en sväng. på vägen i bilen lekte sune me min favvoring som ja fick i konfirmationspresent tror ja de va, av min moster. Ja hann tänkta att gud va ledsen ja skulle bli om ja skulle tappa bort den, för den är så speciell och det är den enda ring ja nånsin tyckt om. Har oftast inte smycken. fick tillbaka den av sune, va inne på gränby ett tag, tillbaka i bilen märker ja att den är borta. SKIT!!!!!! Fan va ledsen ja blev. bara för ja tänkte tanken där innan. typiskt mitt oflyt.

sune fick busa av sig me thomas på systemet iaf, va med honom in i personalrummet ett stund, han tycker om thomas. men de gör väl alla förståss.

Sune va jättetrött nyss å ja gick å la mig me honom å eftersom ja e inne i nån jävla slow-mo perdiod somna ja me, vakna av ån hysteriskt konstig dröm. drömde att ja vakna å gick runt å hela familjen va här, sen drömde ja att ja vakna ur den drömmen å alla gott hem efter att dom käkat värsta middagen där allt stog kvar, sen drömde ja att ja vakna från den å skulle ringa mamma å kolla va som va verkligt, vakna från de me att telefonen va paj. sen vakna ja på riktigt. tror jag. för nu e ja nog vaken.

Är inte svenskar lite för fega ibland?

Ja är ensam hemma, min roomie är i tyskland, å sune är hos sin pappa. Ja har jobbat hela dagen å planen va att bara slappna av, njuta å vila ut ikväll. Sitter i soffan å kollar runt på nätet, lyssnar på Jack Johnsson på så där lagom volym, okey, högt vare, men inte alls så högt så ja kan tänka mig att de skulle höras ut genom lägenheten, eller på nåt sätt kunna störa. Helt plötsligt, ganska exakt 23.00 ringde de på dörren, å ja hinner tänka att de e väl nån sur-fitta (ursäkta uttrycket) till granne som råkar höra en strimma musik genom väggarna, stänger av å går å öppnar, där står två securitas-väktare å säger att nån granne klagat. Ja säger att oj, de va väl inte så högt å de verka inte dom heller tycka. Ja ber om ursäkt å dom drar. Men hur jävla feg kan man va? Ja blir ju inte förvånad nånstans, grannarna här i huset springer å gömmer sig om man säger hej, de verkar va livafarligt att va trevlig när man bor här, MEN FLYTTA UT I SKOGEN DÅ FÖR FAN OM DU INTE VILL STÖTA PÅ FOLK ELLER KLARAR AV LJUD! Varför bor man då i lägenhet? Det är för mig ett mysterium. Min kväll blev ju lagom sabbad. Nu ska ja göra mig ett ölglas fyllt me apelsinsaft å dricka bort min irritation. Hade ju räckt att tjurskallen kommit hit å ringt på själv å bett mig sänka på hade ja gjort de. Hade ja däremot vart otrevlig eller inte sänkt så självklart ska dom ringa jouren, men hey, ge mig en chans för fan. URK!

Imårrn kommer Sune hem, ska bli skönt. Även att ja nu känner mig jävligt sliten. Mycke trams att ta tag i me företaget bland annat, de blandat me höstrugget gör ju inte att man får en energikick direkt. Känns lite som att köra på sparlåga, ja e rätt trött. Men de får de bli ändring på, skittråkigt å va trött å gnällig. Imårrn ska ja va pigg å glad. Å skulle ja veta vilken granne de va som ringde skulle ja själv ringa å klaga på att ja hör när dom andas. Ja, jävligt moget, men nu e ja trött å förbannad.

Sune va för övrigt på kalas idag, å nån unge hade bitit honom jättehårt i armen så de blev värsta märket :( Sen hade mamman sagt åt barnet att de skulle gå till den lilla flickan å säga förlåt. Tur att inte ja va me, då hade ja börjat gråta. Inte över flick-grejen så klart, de e bara löjligt att folk har så förutfattade meningar om att alla människor me långt hår e tjejer (för fredrik klär minsann inte sune i glada färger som jag gör, han hade enligt fredrik varit väldigt pojkigt klädd idag) men utan ja hade börjat böla för sune blev biten. Ja ville att fredrik skulle komma förbi jobbet å låtit mig pussa lite på honom, men de va nog bra att dom inte orkade de, för då hade ja väl börjat böla då istället.